AIK mot Göteborg - hela hösten
Det är inte mycket att orda om egentligen - AIK är i dags läge 10 poäng från serieledning. Med den trupp AIK har, med de spännande nyförvärven, ska man inte på något sätt ge upp titeln redan i Augusti. Däremot skulle ett direkt sikte mot guld i nuläget vara att spela ett fruktansvärt högt spel. I min ringa åsikt: ut med hornen, ned med nacken och börja frusta. Ställ in siktet på en head to head, horn mot horn, med Göteborg. I bästa fall räcker det till ett SM-guld.
Det må låta helt åt fanders, men jag ska försöka redogöra. Om AIK går in i hösten med tanken "nu ska vi äta upp tio poäng fram till Norrköping, åtta poäng in på Malmö", vad händer då om man senare under hösten lyckats realtivt bra och har fyra poäng att äta in när man plötsligt gör en plattmatch och förlorar borta mot exempelvis Sundsvall eller Östersund? Den kollektiva stekpannan som skulle slå hela AIK-familjen rätt i ansiktet skulle göra att ingen glädje skulle leva vidare under sluttampen av serien. Man skulle göra några omotiverade insatser mot lag som fortfarande jobbar för allsvenskt kontrakt och dessutom förlora mot Elfsborg. Plötsligt är man utanför Europaplatsen och några omotiverade omgångar 2016 har helt plötsligt förstört den potential vi har 2017.
Ponera istället att man ställer in sig på att det här kommer bli en höstlång kamp mot en av våra största rivaler: IFK Göteborg. Förutsättningarna är enkla - den som vinner får en Europaplats nästa år. I en sådan kamp ligger AIK i dagsläget väldigt bra till, och varje match kommer ge en möjlighet att dra ifrån värsta konkurrenten. Allt som behövs är att vi vinner nästa match. Positiva incitament hela tiden. Allt att vinna varje match, inte måstematcher som innehåller desperation där en förlustmatch skulle innebära att guldet är utom räckhåll.
I min värld är det den vägen vi måste gå. Kämpa mot Göteborg, låta ett foto på Blåvitt sitta på spegeln likt Rocky har en bild av Dolf Lundgren på spegeln i Ryssland. Vem vet, det skulle mycket väl kunna sluta i att vi entrar sista fyra omgångarna och bara ligger några poäng från toppen. Då adderas istället värde till säsongen. Då kommer ett potentiellt guld som en bonus, en chans att vinna någonting extra. Istället för någonting vi förlorar på grund av att vår hybris fått oss tro att våra guldchanser är enorma.
För våra guldchanser är inte enorma. De är små. Riktigt små. Men de finns där. Jag tycker bara inte de ska vara först på näthinnan längre. Jag tycker att idag klockan 16:00 när vi kliver ut på Nationalarenan står vi, rent mentalt, bredvid IFK Göteborg. Likt varje match framöver. De må heta Helsingborg, Örebro, Häcken, Elfsborg och Norrköping - i vår värld heter de IFK Göteborg och är vår enda motståndare. Hela hösten.